När knytet kom till världen

3kommentarer



På tisdagskvällen låg jag i soffan och kollade Desperate Housewifes, smsade tom med vänner att bebis inte var på G, tji fick jag. 21.50 hände det - vattnet gick

Jag blev väldigt förvånad och lite chockad över det hela, att nu har processen startat liksom..
Gick in i duschen och efter det ringde vi förlossningen. Jag hade inga värkar så egentligen borde vi inte åka in men eftersom jag varit på lite tilläggskontroller och mätt hjärtljud några gånger så ville de att vi skulle komma in för att göra en kurva. Sagt och gjort. Vi packade ihop oss och tog med alla saker (trots att de sa att vi troligen skulle få åka hem och sova och sedan komma tillbaka dagen efter)


Kurvan var till en början jätte bra men sedan hände det som inte ska hända - knytets hjärtljud visade sig gå ner och vi fick inte åka hem utan fick ett rum och stanna över natten. Värkarna hade ju inte satt igång så de bad oss försöka sova så mycket som möjligt, då det kan bli en långdragen process.

Det var inte precis det lättaste att försöka sova, helt omöjligt faktiskt...
Så sakteliga, vid 2-tiden började en molande värk i magen.. som bara efter 2 timmar övergick till rejäla värkar.

Vid 4-tiden blev jag inkörd på ett förlossningsrum och jag hade TENS-apparat (elektroder som fästes på mage och rygg) som smärtlindring i ca 1 tim.. Vid 5-tiden tog värkarna fart och jag hade både lustgas och TENS ett litet tag för att sedan övergå till enbart lustgas.

Fram till 7-tiden hade jag relativt bra kontroll och kände att jag var med i "matchen" och hade kontroll över både lustgas och mig själv... hjärtat hjälpte mig hela tiden och var det bästa stödet jag någonsin kan tänka mig.. vi var ett bra team tillsammans då han följde min kurva och hjälpte mig att få lustgasens effekt på toppen av värken.

Vid 7-tiden bytte det personal och ny barnmorska och undersköterska tog vid. Jag minns att de hälsade på mig och presenterade sig, men jag var lite halft och halft borta... jag hörde och förstod allt runt omkring men orkade inte riktigt prata hela tiden.

De gjorde ett antal prover på knytets huvud för att se barnets syresättning av blodet

Vid 7.30 inkallades läkare också då barnmorskan konstaterade att knytets hjärtljud började sjunka...
Läkare tog vid och ännu en barnmorska assisterade.. jag fick mer dropp och de började agera snabbt för att knytet skulle födas fram.

Jag minns att jag hörde att sugklocka skulle tas fram och jag kände helt klart de 2 försöken läkaren gjorde med denna... men det lyckades inte, då de inte fick fäste. Narkosen ringdes in snabbt också och jag hörde att det pratades om att nu måste det ageras snabbt. Vid 07.48 startade mina krystvärkar och jag ombeddes att krysta när jag hade en värk, problemet var att jag knappt kände när jag hade en värk pga all stress runtomkring. Jag fick 2 försök på mig att krysta till.. och nu gällde det, barmmorskorna hjälpte till och tryckte 2 gånger på min mage när jag krystade och då 07.57 kom han ut - lilla knytet.


Stackars liten, det var i sista sekund i annat fall hade det blivit ett akutsnitt.





VÄLKOMMEN JULIUS

 

En alldeles underbar känsla, overkligt och helt fantastiskt att få se vårt lilla barn.

Vi älskar dig så!!!

3 kommentarer

Hugo

27 Mar 2012 14:23

Åh nu sitter jag här med tårar som rinner...vilken liten ängel, han är så fin. Bra jobbat ;). massa kärlek å kramar till er <3

Kristin Danås

28 Mar 2012 08:16

Underbara ni! Tårarna kommer när jag läser! Dels av lycka för er fina pojk men också av olycka att jag inte får vara med vid denna händelse!! Sorg i hjärtat över att inte få krama er och fira med er!



Ni ska veta att vi båda saknar att få vara delaktiga!



Puss på dig duktiga du! Vilken merit att lägga till i Cvt :)

E Carlsson

28 Mar 2012 19:55

Åhhh, vad ni är fina vänner. Era tankar värmer mig ända in i hjärteroten...

Kommentera

Publiceras ej